eesti keeles

The President
Open in print mode

Nye presidenten väcker EU-optimism i Estland

När Arnold Rüütel i oktober blev Estlands nye president steg genast andelen EU-anhängare. Den ekonomiskt eftersatta glesbygdens förtroende för Arnold Rüütel är så stort att han kan bli den som lyckas bryta ned EU-motståndet och slussa ett enat Estland till både EU och Nato.


EU-FÖRESPRÅKARE: Presidenten Arnold Rüütel ser EU som enda alternativ för Estland men han anser att EU-anpassningen går väl fort."Jag är för övergångsregler. Inget skulle äventyras om jordbruket och skolorna fick en längre period på sig för anpassningen. I stället skulle en del medel kunna gå till stöd åt barnfamiljer."

Direkt efter presidentvalet steg EU-optimismen i Estland och enligt opinionsundersökningsinstitutet Emor är det helt klart en Rüüteleffekt. I oktober hade EU-anhängarna växt till 52 procent från 48 i september. Natoanhängarna utgör nu 66 procent.

"Med stor sannolikhet är förklaringen Arnold Rüütel. Han har mycket stor auktoritet bland äldre och låginkomsttagare. Och det är främst bland dem som EU-skeptikerna finns", kommenterar Ivar Voog, chef på Emor. En kvarts promenad från Tallinns Gamla stan, inne i en lövskogspark, ligger det skära palatset, där Estlands president arbetar och bor.

Arnold Rüütel tar emot i samma rum som det självständiga Estlands första president, Konstantin Päts, hade som arbetsrum 1938-1940. Rüütel är Estlands tredje president efter företrädaren Lennart Meri som satt i maximala två valperioder från 1992 till oktober 2001.

Att esterna valde exkommunisten Arnold Rüütel till president har förundrat många i väst. Under Sovjettiden var han talman i Estlands Högsta Sovjet och därmed till funktionen landets överhuvud.

"Han tog personligen en mycket stor risk. Han lade bildligt talat huvudet på stupstocken, när han som talman redan på ett mycket tidigt stadium under 1980-talet talade för Estlands självständighet i Moskva. Folk minns detta och ser honom som en förkämpe för Estlands självständighet", förklarar en äldre taxichaufför i Tallinn, och uttrycker vad många ester känner.

"Många äldre ser förlåtande på hans partiarbete. Det gick inte att utbilda sig och få ett bättre arbete utan partibok. De unga har svårare att bortse från hans kommunistiska bakgrund", säger chauffören.

Att de estniska frihetsträvandena under 1980-talet så småningom ledde till hela kommunistblockets kollaps har nog många utanför Estland redan hunnit glömma.

Det är en statsmannalik och lågmäld president som tagit vid, efter den energiske och utåtriktade och ovanligt språkkunnige Lennart Meri. Rüütel talar helst bara estniska och ryska.

Medan den världsvane Lennart Meri var en dörröppnare för Estland in i Europa vill Arnold Rüütel fokusera mer på inrikesfrågorna.

Rüütel ser som sin viktigaste uppgift att förbättra livsbetingelserna i glesbygden. Där har han också sina flesta supportrar och eftersom de mer lystrar till honom än till Tallinns mondäna politiker, kan han få en politiskt betydligt viktigare roll än väntat. Han kan komma att bryta ned EU-motståndet som är starkast ute i bygderna och bli det draglok in i EU som Estland så väl behöver.

Estlands ekonomiska under har glesbygden ännu inte märkt mycket av. Arbetslösheten är 12 procent i genomsnitt och än högre i gränsområdena. Estland har slopat alla importtullar, även på livsmedel, och det har slagit hårt mot jordbrukarna.

"Småjordbruken har tvingats upphöra eftersom de inte kunde konkurrera med de kraftigt subventionerade livsmedel som Estland importerar från EU och grannländerna. I spåren följer social misär och brottslighet", säger Arnold Rüütel, utbildad agronom och en gång rektor för dåvarande sovjetestniska jordbruksakademin.

"Den ekonomiska utvecklingen måste bli mer jämnt fördelad. Det säger jag inte för att kritisera. Jag vill rikta uppmärksamheten på problemet." De unga familjernas sociala situation ligger presidenten varmt om hjärtat (själv har han fem barnbarn).

"Det måste bli bättre så att de sjunkande födelsetalen vänder uppåt", säger han.

Språkfrågan är också central och i veckan undertecknade presidenten en lag som för första gången gör estniskan till arbetsspråk i parlamentet. I går, torsdag, godkände han därtill en ändring i vallagen som undanröjer kravet på kunskaper i estniska för att kandidera till parlamentetet och kommunala fullmäktigeposter.Som opinionsbildare är presidenten oerhört viktig i Estland och Rüütel vill använda sitt inflytande till att vidga den demokratiska processen.

"Jag skulle vilja introducera ett slags rundabordssamtal med specialister och akademiker. Informationen ska sedan spridas till regering, parlament och inte minst till allmänheten runt om i Estland, alla ska känna sig delaktiga."
"Jag vill också att presidenten väljs direkt av folket och inte som nu indirekt via politikerna."Arnold Rüütel föddes för 73 år sedan på ön Saaremaa (Ösel), där hans föräldrars ägor sträckte sig närapå ända ned till Rigabukten.

"Nästan alla somrar har jag återvänt till min barndoms strand. Jag har inte en enda gång semestrat utomlands med familjen. I yngre dagar fotvandrade jag och min fru med barnen på axlarna längs hela Saaremaas kust och övernattade i tält. Nu bor vi i lånad stuga."


Reet Waikla

© 2006 Office of the President l tel: + 372 631 6202 l fax: + 372 631 6250 l sekretarvpk.ee